Orsa IF-Mora IK
ett lyckat äktenskap
      Del 3. OIF rodd och andra spektakulära övergångar

Då har vi kommit fram till sista delen i denna artikelserie om Orsa IF:s betydelse för Mora IK. Om det nu mot förmodan finns folk därute som fortfarande tvivlar på OIFs betydelse för MIK så hoppas jag att jag slutgiltigt och effektivt kan sätta P för det i och med detta kapitel. Jag ska väl också nämna att det naturligtvis finns fler orsingar genom ishockeyhistorien som förtjänar att upp-märksammas, men som genom denna avgränsning sållats bort. Ingen nämnd, ingen glömd. Jag kanske ska hota med en till artikelserie rent av?



Klicka för större bild
      MIK, anno 82/83. Efter att ha skämt bort er med tjusiga matchkostymer på lagbilderna, tar jag tillfället i akt och ger ett smakprov på motsatsen. Dessutom envisas spelarna med att hjälmar på sig, vilket gjort identifieringsarbetet något svårare. Icke desto mindre hittar vi en hel del orsainslag; Näst längst till vänster på övre raden hittar vi Mats Lusth, och längst till höger på samma rad Inge Olsson. Mats Lusth flyttade sedan till en klubb hemmahörande i Värmland och…Vad nu??…Inga protester? HA! Äntligen satt den! I mitten på nedre raden sitter tränaren Nisse Carlsson som vi tidigare bekantat oss med. I ”hjälmvimlet” bör även Torgny Laggar finnas med, samt eventuellt Mikael Hindrika.
     



1. OIF rodd
Förutom OIF:s fotbollssektion verkar roddarsektionen varit den som varit föremål för flest värvningar genom åren. Det säger väl kanske sig självt att man med lätthet borde kunna dansa fram på vatten i frusen form om man först drillats i konsten att kunna göra det på vatten i flytande form. Det sistnämnda känns ju liksom som att det är en aning svårare. Många orsakarlar som suktade efter att göra karriär på det frusna vattnet satte sig därför bakom årorna på Sturfajtn. Ett mycket smart drag för att bli upptäckt. Det förefaller nämligen som om många av MIK:s talangscouter ägnat mycket tid åt att springa längs orsasjöns stränder när Sturfajtn varit på träningsrunda.



Sturfajtns herrlag 1985. Här tycker man sig se en hel bunt kändisar. Är det inte Anders Huusko som sitter längst till vänster, och popsångaren Niklas Strömstedt som står i mitten på övre raden? Nej, det är väl inte det. Inte heller lär det vara Pavlikovsky som sitter som trea från vänster på nedre raden väl? Däremot finns en del av moraintresse på bilden. Till höger om ”Strömstedt” står Mats Lind. Nu kan jag i ärlighetens namn inte med säkerhet säga att det är den förre Stackmora/Mora/Örebro/Frölunda/Winnipeg/Tre kronor-spelaren Mats Lind, eller om det är någon namne till honom. Kanske någon insatt läsare kan upplysa om sanningen? /Hans Lans är en läsare som upplyser författaren om att Mats Lind på bilden förvisso är en orsakille från Sandhed, född 1963 och klasskompis med Jan Schneider, men inte identisk med Winnipeg-Mats alltså. /Annars återfinner vi gamle moramålvakten Per-Erik Stais hållandes i spetsen av vimpeln (fyra från höger). Undertecknad har Per-Eriks sejour i Orsa IK i slutet av 80- början på 90-talet bäst i åminne. Hans bländande målvaktsspel föranledde f.ö. oss ungdomar på läktaren att göra om Arja Saijomas låt ”Jag vill tacka livet” till ”Vi vill tacka Stais´n”. En samtida OIK-spelare med Stais, Jan Schneider, finner vi som andre man från höger på övre raden. Uppgifterna går isär om huruvida han spelade i MIK eller ej. Troligtvis spelade han i MIK som junior men inte som senior, eftersom han då låg i lumpen. En spelare som också plockades från denna sektion, och som bör omnämnas är Johan Svahn.




Stack till Mora. Två gamla Stackmoraspelare in action mot Bajen säsongen 68/69. Närmast t.v. Göte ”Göken” Hansson, och t.h. ser vi Mats Lind. Plockad från OIF eller inte så är det ofrånkomligt att nämna Lind i samband med Orsa, och Mora IK. Denne ojämförligt mest bereste bland orsaspelare måste ha debuterat rekordtidigt i MIK. Hur tidigt låter jag vara osagt, utan bollar frågan vidare ut i cyberrymden.

Mats goes international. Efter att ha tränat på att korsa mediokra vattendrag som Orsasjön medelst båt (?), tyckte Mats att han ville ha större utmaningar. Han tog 1975 sin Frölundakompis Willy Lindström i handen och korsade Atlanten istället. Där skrev de bägge på för Winnipeg Jets samma dag. De upptäckte snart att de hamnat i en veritabel sverigekoloni. I Jets spelade nämligen också Thommie Bergman, Lars-Erik Sjöberg, Curt Larsson, och Dan Labraaten jämte storheter som Ulf ”Lill-Pröjsarn” Nilsson och Anders Hedberg. Och så förstås legenden framför alla; Bobby Hull.



Det är inte bara spelare som rekryterats från OIF:s roddarsektion till MIK. På bilden syns en stor profil inom OIF rodd, Hans Lans (med butelj i hand), vid dopet av Sturfajtn II, 1983. Hans färdigheter som styrman på Sturfajtn uppmärksammades snart av MIK, varpå han värvades över som styrman på MIK:s spelarbuss.

1. Andra spektakulära övergångar från OIF

En annorlunda vinkling på temat äktenskapliga band; Det är inte bara talangscouterna som har hittat det de söker i OIF. Även spelarna har gjort det. I mitten på bilden står orsakullan Lisbeth Masser och väntar på att få pris för sina insatser inom OIF:s orienteringssektion. Hon gifte sig sedan med någon tjomme som hette Lennart Svedberg.




Orsa-Motala…eller nåt. På shortssidan av Orsakajtn-affischen står Bosse Wallin och puffar för midsommaraftonens löparbegivenhet. Han värvades sedan över till Mora hockeyradio.


Är det någon som tycker att jag borde ge mig nu? Ok, då gör jag väl det då.

Fotnot: För ordnings skull kan jag meddela att jag inte tror ett ögonblick på att det sprungit särskilt mycket talangscouter på OIF:s olika anläggningar. Dessutom förefaller det högst troligt att nämnda spelare redan sysslade med ishockey vid sidan av de sporter som här tagits upp. En del kanske t.o.m. idkade andra sporter inom OIF efter avslutad sejour i MIK. Dessa förmodade faktum hade dock inte på långa vägar skänkt denna artikelserie samma sensationella touch

Tack till PeO och Stigsson för hjälp med lagbilder och spelaridentifieringar, samt till Mikael Stålberg på Bildarkivet i Orsa.


Slut?

Knogen