Efterträdaren till den hopplösa Opel Kadett som lite halvhjärtat tog oss till Nyköping för att bevittna play-off tragiken våren 1999 var en gul pralin inköpt från en tre meter lång (jo jag svär!) och brötig mackföreståndare i Nacka. Hur han överhuvudtaget fick plats i bilen utan att öppna soltaket vet jag inte.

Under min fästmös och mitt halvår i Newcastle hösten 2005 var det några chavs som, helt logiskt i dera pundiga skallar, tyckte vår bil såg väldigt stöldbegärlig ut. Två tillfällen av omild behandling av dessa nyfikna ungdomar gav upphov till skador så grava att vårt försäkringsbolag såg sig nödgade att lösa in vår lilla pärla mot en kontantutbetalning. En sista hockeyresa med utgångspunkt från Uppsala hann Twingon med innan skrotningen på Hedemora bildemontering. Bilen skulle lämnas hos Volvo i Mora så vi passade på att välja en helg i tidiga februari i år då Färjestad gästade FMMA. Den matchen var ungefär lika festlig som det var att senare klappa den lille på soltaket och snyfta ett "Tack för alla bekymmersfria mil och hejdå!".

Postbilen
Den inte så diskreta kulören lurade både en och två personer i vår närhet att "Nu kom posten, och det var ju på en jävla konstig tid!" när vi svängde upp på deras garageuppfart. Postlådan var ett annat respektlöst tillmäle vi fick försöka ha överseende med. Ibland hände det att främmande personer kom fram och försökte lirka in ett kuvert genom soltaket. Namnet "Gula Faran" syftade troligen mindre på den kaxiga uppsynen och mer på hur trafikfarligt det var att färdas i bilen.

Dödens blekgula anlete. Den här stöddiga och lite hotfulla synen var det många bilister som fick i sin backspegel när den lilla skaran moringar var på turné. Förutsatt att det var bilkö förstås, eftersom omkörningar var sällsyntare än älgar i Londons tunnelbana..

Resorna
De mest bizarra resorna med Twingon var de som gick till den smällkalla Vegahallen i Tierp. Lite lagom självsäkra och styva i korken tyckte vi det var pittoreskt att göra en utflykt till denna bruksort och få en inblick i hur klubbarna hade det som nyss harvat i division 1. Inblicken blev djupare än vi tänk oss eftersom det första mötet slutade i chock. Premiärmatchen i Norra Allsvenskan 2000 var uppskriven i lokala media där Mora beskrevs som "storklubb". Ett gäng glada och lika självsäkra fans hade rest ner från Mora så 2-1 i arslet var inte vad vi förväntat oss. Såren har än i dag inte läkt. Vi vann bara en match av fyra mot Tierp den usla säsongen men den vinsten fick vi åtminstone bevittna på plats i Tierp.

Södertälje och Scaniarinken under under sena 90-talet och tidiga 00-talet en dödsarena för Mora och inte ens den bjärta lilla karossen kunde muntra upp oss när vi efter ännu en i raden av alla förluster tvingades ut på E4:an. Muntrare har varit att åka hem från Scaniarinken under elitserien 05/06 då förbannelsen plötsligt släppt.

Den roligaste resan vi gjorde var den till den coola och snygga Dackehallen och play-off mötena mot Tingsryd våren 2001. Mer om den resan kan du läsa här.

Under allsvenskan 01/02 åkte vi upp till Dalarna för att bevittna derbymatcherna. Det var så där lagom kul att se Mora ta ledningen i tre av dessa matcher för att sedan se laget sakta glida in i desperation och förlora alla fyra. Bittrare än en gryta kokad på skosulor. Mungiporna släpade i marken då vi lufsade till den lilla fransosen för att kuska tillbaks till Uppsala i vinternatten.

HC Örebro, den ännu ganska själlösa efterträdaren till tuffa gamla ÖIK, var målet för resan den 23:e november 2001. Vi vann och fick oss goda hamburgare till livs i Toyotahallen men det mest minnesvärda var att jag lyckades missa fyra av Moras åtta mål. Nu var vi inte speciellt sena till hallen men eftersom Patrik Allvin var tvungen att näta efter 14 sekunder räckte det med en smärra felkörning i downtown Örebro för att missa den godbiten. Andra målet missades pga toalettbesök och övriga eftersom jag stod vänd åt fel håll och tjatade med nån bekant.

Rocklunda är en trevlig hall och Västerås ligger ju på bekvämt avstånd från Uppsala. Under allsvenskan 2002 fick vi se en spännande match som tyvärr torskades på straffar.

Hammarby har varit en ständig följeslagare till Mora men till matcherna på Hovet har vi oftast åkt tåg så vi inte behövde skrämma livet ur Twingon i Stockholm.

Och nu då?
Trafikfarlig, långsam och bullrig till trots är den lilla gula saknad. Uppe i ett garage i Mora står vår lilla röda och frustande inväntar våren men den har ju inte plats för mer än två hockeysupportrar. Antagligen blir nästa kärra en lagom impotent herrgårdsvagn men den går å andra sidan att lasta med kompisar och öl!

Tack från mig och Twingon till Marc, Markus, Johan, Linda och ni andra som varit ett sånt trevligt sällskap på resorna!

Tekniska specifikationer
Tillverkare: Renault
Modell: Twingo, 1994
Motor: 4 cylindrar, 1.2 liter, 56 hästkrafter, 90 Nm
Toppfart: 150 km/h (kan inte riktigt bekräftas)
Acceleration 0-100 km/h: 14 sekunder
Bränsleförbrukning: ca 0,5 l/mil
Vikt: 790 kg

/PeO